Ett svagt dis under en grå himmel, alldeles vindstilla och ett par grader kallt. Det är de metrologiska förutsättningarna för dagens utflykt. Vi är nio tappra deltagare som rör oss över Sjöängens översnöade isar, ett vägval som kräver några dagars riktig kyla. Etappmålet är fågelmatningen i Skesta hage, där morgonens första kaffepaus hägrar.

Så stilla det kan vara, inte ens bruset från väg 268 hörs. Några blåmesar drar uppmärksamheten till sig när de rör sig i vassen på jakt efter något matnyttigt. Det är gott om spår efter vildsvinen som har sina daglegor här ute. De känns närvarande, håller säkert koll på hur vi rör oss och avslöjar sig först när det är absolut nödvändigt.

Det är tur att matningarna vid Midsommarberget och Skesta hage finns att tillgå när fågelmarkerna i övrigt är så fattiga på bevingade upplevelser. Visserligen har vi, redan på väg ner mot maden, sett både varfågel, fjällvråk och en ung havsörn som målmedvetet kom flygande över Sjöängen.
I Skesta hage, runt fågelmatningen, är det gott om finkfåglar, mest gråsiskor men även en hel del grönfink, gulsparv och pilfink. Givetvis talgoxe och blåmes men även entitan kommer fram då och då.
Trots det gråa vädret hör vi sjungande mesar och surrande grönfinkar. Läten som värmer och förtäljer om tilltagande ljus, och om hormoner som rinner till.
Från Angarnsjöängen rinner en liten å norröver genom ett flackt jordbrukslandskap, och slutligen mynnar ut i Husa ån. Här, någon kilometer ner från dämmet, på en kort sträcka, strömmar vattnet lite fortare och fryser normalt inte till. Det är till den här å sträckningen, omgiven av höga alar, vi drar oss nu för att se om det kan finns någon strömstare. Men det är för lite vatten för att hålla isen borta och där med ingen strömstare och inga andra fåglar heller för den delen. Men en rejäl promenad i oländig terräng blir det.
Efter ytterligare en kaffepaus, nu vid fördämningen, går vi mot Örsta. Stannar upp då och då för att lyssna efter mesar, kungsfåglar eller vad som helst, utan större lycka. Ingen dag för fågelskådning menar några, men trots det räknar jag till 25 arter i min anteckningsbok.
Givande eller ej. Massor av frisk luft, motion och trevlig samvaro är inte heller att förakta. Och undra om inte de mindre givande dagarna är minst lika viktiga som de händelserika, för att ge fågelskådandet det rätta värdet.

Nerskrivet:
1.   kråka (Corvus cornix) Noterad
2.   kaja (Corvus monedula) Notera. Stora flockar runt Örsta
3.   skata (Pica pica) Noterad
4.   talgoxe (Parus major) Noterad framför allt vid matningarna
5.   gråsiska (Acanthis flammea) Noterad. Rikligt förekommande
6.   koltrast (Turdus merula) 3 st. vid Lilla Ekhammaren
7.   varfågel (Lanius excubitor) 1 ex. bortåt Lingsbergsmaden
8.   större hackspett (Dendrocopos major) Minst 3 ex. noterade
9.   havsörn (Haliaeetus albicilla) 1 ex. överflygande
10. gulsparv (Emberiza citronella) Rätt många noterade i närheten av matningarna
11. sidensvans (Bombycilla garrulus) 1 ex. vid Midsommarberget
12. blåmes (Cyanistes caeruleus) Några i vassen, flest vid matningarna
13. fjällvråk (Buteo lagopus) 1 ex. vid Grävlingholmen
14. fasan (Phasianus colchicus) 2 ex vid Lilla Ekhammaren
15. steglits (Carduelis carduelis) En mindre flock i Skesta hage
16. grönfink (Chloris chloris) Rätt många runt matningen i Skesta hage
17. nötskrika (Garrulus glandarius) Minst 1 ex. i Skesta hage
18. pilfink (Passer montanus) Många vid matningen i Skesta hage
19. björktrast (Turdus pilaris) Minst 2 st. noterade
20. nötväcka (Sita europaea) Noterad
21. korp (Corvus corax) Hörd från Skesta hage
22. tofsmes (Lophophanes cristatus) Hörs från vägen ovanför Skesta hage
23. domherre (Pyrrhula pyrrhula) Minst 4 st. efter vägen mot Seneby
24. entita (Poecile palustris) Vid matningen vid Midsommarberget
25. gråsparv (Passer domesticus) 5 st. Örsta